Den tolfte dagen, en torsdag, försökte jag mig ännu en gång på att fota molnen vid horisonten...
Det blev ännu en dag på stranden. Med ett allt tyngre hjärta dock med vetskapen att man snart skulle åka därifrån igen. Jag tror att det var den dagen vågorna var särskilt höga och vi stannade längre än vanligt. Det är så kul och roligt att hoppa vågor, dras ut, känna vattnets kraft, vara nästintill hjälplös, sväva och gå under.
På kvällen överraskade vi föräldrarna med två flaskor bubbel (då jag tyckte mig se en viss avundsjuka kvällen före när de inte blev bjudna :P)
Och någon, som redan under heeeela dagen/semestern har gjort sig lustig över mina vita fejk-solisar tyckte att det var extra kul att få med de på bild också! (Det är ju faktiskt inte mitt fel att jag nästintill är blind utan solbrillor pga linserna! tststs, dessutom så läser jag när jag solar, inte som andra som sover hela dagen!!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar